Lördag 7/12 16:09    

Succédebut
2014-08-16, Banracing, Anderstorp Motorbana

Mikael Blixt, Lecakulor i ett race och pokal i det andra.
BMW Cup, Anderstorp, 16 Augusti 2014.



Racerapport tävling 7 & 8, BMW Cup på Anderstorp

Jag har förstått att dom stora grabbarna skriver en racerapport. Här kommer mitt första trevande försökt till en sådan.

Efter många om och men, framför allt många MEN så blev det tävling till slut. Första sprint-racet skulle bli verklighet. Hade kört en tävling innan för ett år tidigare på Knutstorp i ER cup med en rktigt seriös racebil med sek. låda och allt. Den dagen slutade i moll då motorn rasade, inget kul alls. Så jag hade ingen klar bild om hur det skulle vara att köra sprint istället och med egen bil. Det började för några månader sedan då jag började fundera på att jag kanske skulle prova att köra i BMW Cup före Rapp och Lagnelöv på pin kiv. Kändes lite som att smita före i kön på Ica att göra det men jag kunde ändå inte motstå tanken på att det skulle vara lite kul. För att utbrodera dessa tankarna lite så är ju Fredrik den eftertänksamma av oss två, han studerar, funderar, studerar, tänker och slutligen så agerar han välplanerat som en ninja och med rätt verktyg/förutsättningar för ändmålet. Jag är mer den impulsiva som bara kör tills det brister och sedan backar lite och så brukar det bli ganska bra. Jag blir sällan bäst på någonting, men oftast mycket bättre än andra. Det är ganska symptomatiskt i mycket jag har gjort i livet. Detta ger mig också funderingen att om jag har provat att tävla ett par år, kommer jag tröttna då och började med något annat som jag kan bli ganska bra på ? Det får tiden utvisa, nu ska jag köra skiten ur mina grejor några år och så får vi se var det slutar. Jag ska göra allt jag kan för att komma igång och tävla.

Jag ser också mycket fram emot att Simon och Fredrik kommer igång nästa år i modifierat klassen, ser många roliga dagar framför oss med medgång och motgång, skratt och gråt och fin gemenskap. En gemenskap som jag verkligen har känt av de sista veckorna från Rejsianer och BMW Cuppare, stort tack till Patrik Skoog som har varit en riktig klippa och ett stort stöd, även Michael Bäck och Björn Andersson och alla ni andra som har besvarat alla mina dumma frågor.

Det slog mig iaf för ca 2 veckor sedan att Anderstorp med relativt få startande måste vara en bra start att prova på lite racing. Jag hade då en idé om att jag skulle tävla utom tävlan med bilen som den stod. Efter att satt mig in lite i vad som egentligen krävdes av bilen så blev jag lite svettig i pannan. Min bil är ju en gatbil som inte alls är byggt med tanken på att den ska tävlas med så småningom. (läs Rapp var smartare som hade det i åtanke hela tiden)

I vilket fall så ledde denna insikt till att jag skulle vara tvungen att meka kvällar och helger för att bli klar. Stort tack till min Höggravida fru som har tillåtit detta. Huvudbrytare, dekaler, slicks, regnslicks, fälgar, montera lister, läsa regler är några av de ting var tvungna att falla på plats innan det skulle kunna bli verklighet. Sakta trillade bitarna på plats och sen kväll innan tävlingsdagen så stod jag där färdigbesiktigad i kvällssolen med ett brett leende på läpparna. Kvällen bjöd på roliga överraskningar så som besiktning, dataspel i en av lastbilarna och intensivt tittande på de riktiga tävlingsbilarna som var på plats.

Dagen för racing hade kommit och jag vaknade förväntansfull i tältet som jag och Fredrik hade valt som övernattningsmetod denna dagen. Jag är friluftsmänniska och sover gärna i tält, både ekonomiskt och trevligt.

Fler ekipage kom tidigt på morgonen och det fanns mer att nyfiket titta på. Tittade ev. lite för länge och glömde bort att fixa med min egen bil när allt kom till kritan. En sak jag kom på under dagen är att man ska ha en checklista som man kollar på inför varje race, det kommer att göra livet lättare i slutändan. Man ska även förse sig med bra pit-personal, det hade jag gjort även om den inte alltid var närvarande vid rätt tillfälle.

Jag hade aldrig kört med slicks innan och bilen var fortfarande ställd för R-däck med 4 grader camber fram och 3,7 grader bak. Efter att ha kollat igenom grejorna, gått på förarmöte och fått förklarat hur dagen skulle gå till så kläddes race-kostymen på och jag rullade ut för tidsträning 1. Hade inte varit farligt nervös innan, lite dagen före. Men nu kändes det rejält i kroppen och jag fick ta till alla mentala träningsmetoder jag kunde för att slappna av. Det gav med sig efter ett tag och snart så kom värme i både slicksen och kroppen. Mellan tidsträningarna så ändrades vinklarna lite snabbt och jag körde resten av dagen med 12mm spacers på varje sida fram och 5,2 vf och 5,0 hf och 3,7 grader camber bak. Det råkade gå så bra efter tidsträningarna att jag tydligen skulle starta i pole position i första racet. Zaar och Lundvall lyckades/misslyckades köra ihop på första tidsträningen så Zaar var tvungen att packa ihop och ge sig för dagen. Tråkigt, det innebar att det bara var tre bilar kvar som skulle köra i klassen.

När det närmade sig race så slog det mig, hmmm hur gör man när man startar i pole position? Jag gick bort till Patrik Skoog och frågade:

- Eeeeh, du Patrik, jag förstår att jag tydligen ska starta först av alla ooooch..eeeh.. hur gör man ?

Patrik höll någorlunda god min utan att skratta nämnvärt och förklarade snabbt och snällt om hur man gör. Tack för det.

Starten gick och det gick galant, jag var först ut på rakan och bilarna närmade sig inte heller direkt, bra tänkte jag då kanske jag har en chans. (Det skulle gå över inom kort) Väl i första inbromsningen så valde jag samma bromspunkt som jag hade sedan tidigare, märkte dock väldigt tidigt att detta kommer inte att gå.suck. Bromsade vad jag kunde i en rak linje och slutligen så fick jag ju vrida på ratten och prova, det gick inte alls oms jag misstänkte, resulterade i ett skutt över curbsen och ut i gräset och sedan en piruett tillbaka in på banan. Tur att ingen körde in i mig. Kom på rätt håll igen och nu låg jag i bakre delen av hela fältet. Tråkigt men samtidigt så kändes lite som att tappa den första ljusstaken i det helt nya parkettgolvet och göra första sprickan i träet. Störigt till en början men samtidigt ganska befriande då man kunde slappna av lite och nu inom racingen börja jaga istället. Gav allt jag hade och efter något varv så hade jag jobbat mig igenom hela fältet, passerat E87an och såg Lundvall ligga en bit framöver. Hoppet var tänt igen, nu ville jag bara jaga, jaga jaga.

Nu dags för video:

Skoogs video på första racet. Där kan ni se snurr nr1 efter rakan, när jag kommer tillbaka, för att försvinna igen...

http://youtu.be/6qQt96vV6-Y

Film från depå på lecabesöket:

http://youtu.be/lxVQB8s_Hik

Som ni såg så gick det sådär, lek med lecakulorna blev resultatet av det hela. Jag hade lite mer fart med mig på start och mål rakan än tidigare vilket ledde till att tredje växeln inte räckte till som den tidigare hade gjort. Fick inte i växeln, gav den ett andra tryck, millisekunden då den kom i så låste det upp helt bak och katastrofen var något av ett faktum. Försökte styra emot lite för att parera men var chanslös mot ratten då jag inte hann tillbaka med andra handen till ratten. Orkade helt enkelt inte hålla emot, sen släppte jag bara ratten och åkte med ut i lecakulorna. Klart det kändes lite tråkigt, men jag var inte heller helt missnöjd. Jag hade gett allt, kunde bära eller brista. Det brast denna gången, sånt händer. Bärningshjälp kom efter en stund och jag fick lära mig ännu mer nya saker så som att man ska lämna bilen osv till skillnad från vad jag har lärt mig tidigare.

Sen var det så att det fanns lite av en joker till i leken som gjorde att det inte gjorde så mycket att jag hamnade i kulorna. Ni kommer ihåg den där listan på grejor som är bra att ha klart innan racet ? Att tanka bilen med tillräckligt med soppa så man klarar ett helt race står med på den. Jag insåg att jag inte hade någon soppa när det var ca 2 minuter till start och jag vred om nyckeln och insåg att jag hade 10-12 liter soppa max i tanken. Det skulle omöjligt räcka 9 varv fattade jag. Fanns inget att göra åt det just då.

Bilen rullades tillbaka in i depån och lite lecakulor togs ur bilen. Dom fanns lite här och var. Blev två ganska stöddiga högar med kulor och publiken runt om bilen roade sig med vassa kommentarer om fruar, blomkrukor osv. Ellesson kom till undsättning och kastade sig handgripligen under bilen och började skruva. Eller ja.(Strax efter att den sista tuggan av hans lunch var klar dvs. Innan dess så fick han matro och underhållning av att titta på mig när jag slet.) Stort tack till alla som hjälpte till så jag hann bli klar för race 2!

Till min stora förvåning så skulle jag starta i Pole position igen! Tydligen så hade jag kört snabbaste varvet i första racet också. Skönt tänkte jag, då slipper jag prova att starta mitt i fältet nu också. Det hälldes bensin i bilen och den gjordes startklar. Givetvis så saknades listan fortfarande på saker som skulle vara klart innan race och efter en ninja snabb insats från Patrik Skoog och Ulf Sandén så hade jag rätt lufttryck i däcken också. 1,35 vänster fram var kanske inte helt tillräckligt.

Start 2 gick också bra och jag kom iväg bra. Nu var Lundvall på stridshumör och låg på som en igel i backspegeln. Hade i åtanke att jag bara fick göra en rattrörelse för att stänga och gjorde allt jag kunde för att ligga rätt och förhindra omkörning. Lyckades 2-3 varv någonting, sedan vid utgången på rakan såg låg han tätt bakom. Jag hann fundera på vilken del av rakan ska jag använda mitt rattutslag för att stänga ?

Well. jag kom på mig själv att det bara var att kapitulera och släppa förbi. Hans bil har både mer effekt och är lättare, så Lundvall körde enkelt om mig innan rakan var slut. Det var även kul att ligga bakom och jaga. Resten av varven ägnade jag åt att jag jaga ifatt när det svängde för att bli ifrån-åkt på rakan.

Skoogs video på andra racet.

http://youtu.be/NVswa84c4ck

Misstänker att Lundvalls saknade front och splitter gjorde att hans kurvhastighet fick stryka lite på foten vilket gjorde att jag kunde knappa in lite när det svängde. Jag fick efter hand lite svårt att få i växlarna, vet inte riktigt vad det berodde på men det år något jag får kolla på i vinter. Slutligen så var det någon som frenetiskt viftade med slutflaggen och det hela var över. Jag hade kommit i mål i mitt första sprintrace. Klart belåten rullade jag in i depån för lite fotografering, ryggdunkande och handskakande.

Pokaler och Pommac! Min andra pokal på hyllan, första från Cuppen. (kommer inte bli den sista)

1.45,2 som dagens bästa tid. Pole Position i två race och en andraplats i ett race.

En av de där dagarna som man kommer att minnas länge med allt vad de innebar.

Hopp, förtvivlan, glädje, skratt, gemenskap.

Helt enkelt en bra dag med clubracing i BMW Cup.

Text: Mikael Blixt

Redaktionens/BMW Cups kommentar till detta:
Din debut slår hål på vissas uppfattning om att det behövs V8 och/eller värsting material för att platsa i klass Special, en klass som kan bli betydligt mycket större OM det går upp för fler att det faktiskt går att tävla med "vanliga" grejer. Du är ett levande bevis på att det det är möjligt, jättekul! Hoppas detta gör att fler får upp ögonen för BMW Cup!

Bilden får inte användas utan fotografens tillstånd.

Foto & Copyright

Fredrik Rapp



Din bild här
Jobbar du som fotograf?

Då är Aktuell Motorsport en utmärkt (och helt gratis) reklamplats för dig och din verksamhet.

Kontakta

för mer info.