I helgen kördes Novemberkåsan, som i år genomfördes i skogarna kring Gävle. Husabergsföraren Joakim Ljunggren tog kommandot redan från början, och efter att ha varit snabbast på samtliga 16 sträckor vann han sin tredje kåsa i storslagen stil, före Björne Karlsson (Kawasaki) och Mats Nilsson (Yamaha). Johan Ahlberg från Fastbikes.se deltog också i tävlingen som en "flygande reporter", och klarade sin första målsättning att kvala in och köra några nattsträckor.

-När jag träffade Joakim Ljunggren (Karlskoga EK) vid starten på sträcka 2, så verkade han fortfarande oförskämt pigg och fräsch. Och några timmar senare stod han där som segrare och fick sin tredje inteckning i den 13:e kåsan, som han nu får behålla, berättar Johan Ahlberg.

fb_IMG_1994

Förutom årets kåsaseger har Joakim även vunnit Novemberkåsan 2009 och 2007. I år körde Joakim med en Husaberg 300-kubiks tvåtaktare (TE300) , vilket onekligen verkade passa perfekt för ändamålet.

-Björne Carlsson (Kawasaki) från Folkare MK, var lika trevlig som vanligt då jag samtalade en del med honom före start. Han berättade då att året som gått varit sisådär körmässigt, och att han mest såg årets deltagande i Novemberkåsan som en uppvärmning inför 2011 års Enduro-SM, där Björne har bestämt sig för att köra hela serien, berättar Johan Ahlberg.

fb_IMG_1998

Hursomhelst så lyckades Björne med konststycket att köra i mål på en andraplats, närmare 18 minuter efter Joakim Ljungren.

Yamahaförararen Mats Nilssson (SMK Dala), som i år vann Gotland Grand National för åttonde gången, körde in på en tredje plats, lite mer än 21 minuter efter Joakim Ljunggren.

Ett mer omfattande reportage om årets Novemberkåsa kommer att presenteras här på Fastbikes.se vid ett senare tillfälle. Johan Ahlberg från Fastbikes.se deltog i årets Novemberkåsa för att utföra ett reportage ”inifrån”, för att försöka fånga hur det är att köra en kåsa (och alla förberedelser som krävs), och inte bara som du vanligtvis kan läsa om, hur snabbt alla superduktiga förare uppe i toppen kör. Dagetappen bestod av fyra specialsträcor och ett specialprov innan det var dags att parkera motorcyklarna i den slutna området "Parc Fermé". Nattens drabbning inleddes med speciaprovet och sedan körs banan två varv plus ytterligare en gång på sträcka 1, för att sedan avslutas med specialprovet innan målgång.

fb_IMG_1996

Johan Ahlberg gav upp frivilligt efter att ha kört klart Sträcka 3 på första nattvarvet. Då hade han klarat sin främsta målsättning att kvala in till natten och köra några nattsträckor utan teknikstrul. Det som först svek var motivationen. Efter en minimal träning på sistone och sju år sedan förra endurotävlingen så är Johan nöjd, och samtidigt imponerad över vad kroppen klarar av så länge bara motivationen finns där.

Johan Ahlberg kommenterar sin körning så här:

”Sträcka 1 var avskyvärd, stenig och inte en endurosträcka jag gärna kör igen. Tvåan och trean var fina medan fyran var helt underbar och där fick jag härligt flyg i körningen. Bäst var avslutningen vid kraftledningsgatans mängder av surhål där banan kantades av massor av härliga människor som gapade och skrek. Jag var mycket nöjd efter att ha kvalat in för natten, vilket var min första målsättning.

Sista nattsträckan jag körde( sträcka 3 på första nattvarvet) var egentligen helt okej, bortsett från att tempot var fånigt långsamt, och jag jobbade mig fram sten för sten och rot för rot. Det var tämligen glest med folk på sina ställen och jag kände mig stundtals ensam och övergiven där ute i mörka skogen.

När min gamle vän, Bengt Pettersson dök upp ute vid ett av alla surhål och gav mig hjälpande tips så blev jag på lite bättre humör, och fick tillbaks motivationen för en liten stund. Men snart kände jag att det inte var roligt längre, och eftersom jag just kör motorcykel för att jag älskar att göra det, så tappade jag plötsligt helt sugen på att fortsätta. Fysiskt sett fanns det fortfarande en del krafter kvar, och så här med facit i hand så borde jag kanske ha gett mig ut på ytterligare en sträcka, för att verkligen köra helt slut på mig. Totalt sett är jag ändå nöjd med min insats och nu har jag ännu bättre förståelse för vilken fantastiskt insats de snabbaste toppförarna utför när de i ruggigt högt tempo forcerar sig fram genom Novemberkåsan.”

 

Ett mer omfattande reportage om Novmeberkåsan kommer att presenteras här på Fastbikes.se, där vi tipsar om träning, kost, utrustning och annat man bör tänka på inför ett endurorace i stil med Novemberkåsan.

 

MER OM NOVEMBERKÅSAN HOS TIBROMK-ENDURO

 

Kåsareportage från SVT: