|
|
| Jämtrallyt 13-15 februari 2004 Co-drivern har ordet Så var det dags för deltävling två och tre i årets SM serie. Tävlingen Jämtrallyt som gick i och omkring Östersund var en tredagars tävling med start fredag kväll och målgång på söndag eftermiddag. Men det delades ut dubbla SM poäng, dels för fredag - lördag etappen och sedan också för söndags etappen. Viktigt med andra ord att komma i mål båda dagarna, helst så högt upp som möjligt i resultatlistan. Redan onsdag morgon stack vi från Uppsala för anmälan under kvällen. Uppstigning klockan 05.00, torsdag morgon för genomkörning av sträckorna. Vi fick träna alla sträckor två gånger, så från torsdag morgon till fredag lunch så blev det en hel del mil i bilen, närmare bestämt knappt 100 mil. Men det är skönt att få åka igenom hela banan och kolla av noterna. Även om Gunnar Barths arrangörsnoter alltid stämmer mycket bra så kan man själv lägga till lite spårval och ändra vissa saker efter eget huvud. Till denna tävling tillkom ett par nya konkurrenter i vår klass. Thomas Rådström från Vännäs i en lika dan Toyota Corolla som vi, och Ionnis Papadimitrion från Grekland i en Ford Focus. Med i övrigt samma starka startfält som i Bergslagsrallyt så fanns det förutsättningar för en stentuff uppgörelse i Östersunds skogarna. Etapp 1, fredag och lördag Fredagen innehöll bara en "Mickey Mouse" sträcka. En publiksträcka på Östersunds travbana på 2 km. Mycket proffsigt gjort av arrangörerna dock. Två bilar startade samtidigt och bytte spår via en uppbyggd bro. Närmare 3000 personer hade kommit för att titta och de kunde följa bilarna hela banan. Uppskattat. Resultatmässigt skilde det inte så mycket mellan oss alla, men Andreas Eriksson var snabbast med oss som tvåa, 0,6 sekunder efter. Under lördagen skulle det köras sex sträckor. Klockan 8.25 stack första bil iväg. Det var Rådström som gick ut först, sedan följde Andreas Eriksson, Dick Wicksell och vi hade nr. fyra. Dagens första alltså tävlingens andra sträcka vanns av Mats Jonsson, Rådström var tvåa och vi trea. Först att bryta blev Andreas Eriksson som vi efter ungefär halva sträckan fick se Focusens underrede på. Han hade vickat över vallen och låg på tak. Då ingen publik fanns just här så fick han vänta in hjälp och blev tyvärr tvungen att bryta tävlingen där. SS3 vann Rådström före oss och Wicksell på samma tid. Mats J var 1,1 sek efter. Jonsson ledde så långt men det var inte mycket som skiljde åt. På SS4 gjorde Rådström ett litet ryck och var sex sek. före tvåan Mats J i mål. Ställningen efter SS4 var således: Rådström etta, Mats J tvåa, 1 sek efter, vi trea, 9,9 sek efter, Wicksell fyra, 17 sek efter och Jari Saarinen femma, 22,2 sek efter. SS5 och SS6 kördes härefter utan service i mellan. Även på dessa drog Rådström längsta stråt och var snabbast på båda. Vi blev trea på båda sträckorna och vår känsla var att det gick tryggt och säkert och det var ingen risktagning. I princip alla tävlingens sträckor var otroligt snabba med höga snitt- och toppfarter. Vi gick in i tävlingen med taktiken att ta poäng båda dagarna genom att åka i vårt tempo och inte dras med om någon tog i värre än oss. Rådström åker ju alltid fort och vi visste att han skulle vara svår att ta, sen har det ju varit väldigt jämnt mellan oss övriga. Likaså denna dag. Mats J var dock den som åkt näst snabbast så inför den avslutande SS7, som återigen var publiksträckan på Östersunds travbana, var han 13,3 sek före oss. Då den bara var 2 km lång så var ju hans andraplats klar, eller?? Efter halva sträckan så stannade plötsligt Jonssons Escort och innan han fick igång den hade det gått …. 12 sek. Han klarade därmed andraplatsen med hela 1,3 sek. Vi slutade därmed den första delen av SM tävlingen på tredje plats och fick sex färska SM poäng. Vi gick och lade oss ganska nöjda med dagen. Man vill ju alltid vara snabbast men när det delas ut dubbla poäng som här så måste man även tänka till lite och inte förivra sig. Etapp 2, söndag Första start redan klockan 06.25. Idag skulle det köras sex sträckor, varav två var lika med gårdagens. Andreas Eriksson hade lagat sin bil och var åter med på startlinjen. Nu var det ju nollställt i tidräkningen och samma förutsättningar för alla. SS8 och SS9 var samma som gårdagens SS2 och SS3. Första sträckan blev väldigt jämn med fyra förare inom 3,1 sek. På följande sträcka gjorde Rådström ytterligare ett ryck och vann 9,9 sek före oss. Andreas som var trea på SS8 åkte nu av lite och tappade knappt 45 sek. Resultatet var ungefär som efter lördags tävlingen. Rådström ledde, 10,4 sek för Mats J, med oss ytterligare 2,4 sek efter. Wicksell var så långt fyra i tävlingen straxt bakom oss. Då det var väldigt jämnt så tänkte vi att vi provar och tar i lite till på de nästkommande två sträckorna och ser vad det ger. Sagt och gjort. Vid målgång på båda sträckorna så kändes det väldigt bra. Vi hade attackerat bra men ändå inte överladdat, tyckte vi. Tiden visade dock annat. Vi åkte jämnt med Mats J men de andra åkte fortare. Wicksell hade passerat oss genom två mycket bra tider. Lite fundersamma åkte vi tillbaka mot servicen. Ofta brukar känslan vara rätt. När man inte gjort några missar och attacken varit bra så brukar tiden också visa det, men inte nu. När vi stannat vid tidkontrollen in till service så provade Mats att vrida på responssystemet och då hängde sig gasen på 3000 varv, något som den inte skulle göra. Vi kollade om intercoolern dragit något vatten men det hade den inte gjort. Normalt drar den 2 liter per mil. Något fel var det alltså. Vi hade dock inte märkt det på sträckorna, men då det var väldigt snabba vägar så kanske vi hade tappat lite i effekt ur kurvor och vägbyten, de ställen då responssystemet verkligen ger effekt. Vem vet? Som tur var så fanns en tekniker som jobbat på Toyotas tävlingsavdelning på plats med sina instrument. Han kunde lokalisera felet och ställa om värdena så att allt fungerade normalt igen inför de avslutande sträckorna. Vi låg nu på fjärde plats och hade 5,3 sek fram till Wicksell på tredje. Han hade dock siktet inställt på Mats J. Dem mellan skilde bara 0,9 sek. Andreas Eriksson hade också hållit ett högt tempo och var 14,9 sek efter oss. Upplagt för dramatik var det helt klart. Vi sa till varandra på väg ut till SS 12 att vi fortsätter att åka i vårt tempo, tar inga risker men ger inte bort något gratis. Vad betyder det? Jo, full attack men inte så man håller på att "köra ihjäl sig " i varje sväng. Wicksell tog i ordentligt men Mats J hade inte gett upp och var 1,9 sek före. Rådström var dock snabbast och vi var ytterligare ett par sekunder efter. Inför slutsträckan kändes det därför som att vi denna dag fick nöja oss med en fjärdeplats. Avståndet framåt var lite för långt och de hade dessutom en intern fajt som trissade upp deras tempo. Sträckan som om möjligt var ännu snabbare än övriga denna helg åktes igenom på ett säkert sätt. Toppfarten vittnade dock om att det inte direkt gick sakta. Vi hade som bäst 210 km/tim!! Vid målet stod Wicksell och väntade. Han hade gjort en rejäl satsning och kört mycket bra. Däremot dröjde det innan Mats J kom, och när han väl dök upp hade han Rådström precis i hälarna. Vad hade hänt? Jo, precis som på travbanan hade bilen helt plötsligt lagt av och denna gång tog det närmare 50 sek att få igång den. Följden blev nu att Rådström vann även denna andra del av SM tävlingen med Wicksell som tvåa och vi som trea. Jari Saarinen slutade fyra och Mats J åkte ned till femte plats. Så jämnt är det alltså i denna klass. Minsta fel eller misstag kostar direkt massa placeringar. Totalt är läget i SM tabellen nu följande efter denna tävling: Vi leder på 22 poäng, Mats J och Rådström delar andra plats på 20 poäng. Wicksell är fyra på 17 poäng. Kul att det är jämnt och spännande. Fortsättning följer i Vännäs den 27-28 februari. Där har Rådström hemmavägar och lär bli svårslagen, men allt kan hända. Vi skall göra allt för att ge honom en match. Tack till alla inblandade för ett som vanligt perfekt jobb under tävlingen och före. Vi hörs efter Vännäs tävlingen Tomas Thorszelius Co-Driver www.thorszelius.com |