Det vore fel av mig att säga att jag känner Michael Schumacher.
Bortsett från att jag träffat honom som hastigast i mitt liv efter min egen racingkarriär, så har jag egentligen bara pratat med honom privat en gång. Det var 1991, på en tågstation i Sendai i Japan.
Jag var på väg till Tokyo från Sugo-banan där jag hade testat några dagar. Han var på väg från Tokyo till Sugo för att köra en F3000-bil för första gången. I sitt sällskap hade han konstruktören Ron Tauronac, som hade byggt hans bil.
Vi möttes på perrongen och blev stående att prata en stund. När jag satte mig på plats i tåget tänkte jag för mig själv: Det var en frågvis typ den där Schumacher.
Han visste naturligtvis att jag kört hundratals mil i en F3000-bil på Sugo-banan, och han sög åt sig min information som en tvättsvamp. Självklart gjorde han ett ypperligt resultat på testen.
Inte så långt senare satt han i en F1-bil, och resten känner alla till.
Mitt enda riktiga samtal med Schumacher skall nog ses som signifikativt för hans personlighet. Lämna ingenting åt slumpen, jobba på detaljer, och ta in så mycket information som möjligt. Självklart var han en stor talang redan i unga år, men han jobbade hårdare än alla andra. Lite Stenmark-syndrom.
Jag körde ett antal tävlingar mot Schumacher i sportvagn, Han matchades fram som en av tre juniorförare av Mercedes. Det var Schumacher, Karl Wendlinger och Heinz Harald Frentzen. Jag skulle inte med bästa vilja i världen utpeka Schumacher som den bästa av de tre vid denna tidpunkt. Möjligen hade Frentzen en liten fördel mot de andra två. Detta bidrog nog till att Schumacher förstod att skulle han stå ut i mängden, så var han tvingad till att göra allt proffsigare, mer noggrant och generellt jobba hårdare än de andra för att bli den som Mercedes slutligen valde för att ta klivet upp till F1.
Och det gjorde han. Faktum är att ingen någonsin har jobbat hårdare på sin karriär än Schumacher. Det är möjligt att Ayrton Senna var i närheten, men på ett annat sätt. Senna hade kanske lite större talang bakom ratten, och lite bättre förutsättningar rent allmänt. Men när det kom till vilja att vara bäst, att inte lämna något åt slumpen, ja då var Schumacher oslagbar. Han var alltid den som lämnade banan senare än alla andra.
Han jobbade oerhört tajt med tekniker och ingenjörer, och han gav sig aldrig, innan han förstod och visste hur han skulle lägga upp morgondagen.
Jag är beredd att säga att Schumacher ändrade förutsättningarna generellt. Från att ha varit en sport där man blev "superstar", till en sport där hårt arbete betalar sig. Både i engagemanget på banan, och utanför banan när det gällde att träna som vilken elitidrottsman som helst.
Det finns många saker som jag registrerat under Schumachers karriär.
Ett av de mest imponerade lopp jag sett honom göra var när han vann Spaniens GP på fuktig bana med bara två fungerande växlar.
En annan grej var hans absolut första flygande varv på Albert park i Melbourne, i årets första tävling, i det allra första träningspasset för året. Den tid han satte var bara så imponerande. Rent av omänsklig. Att göra ett sådant varv utan någon form av uppvärmning, kräver en enastående fokusering och ett självförtroende som jag inte tror någon annan någonsin har haft.
En annan sak som jag alltid funderat över är hur han konstant kan kommunicera med sina tekniker under kvalvarv och race, utan att tappa tid.
Få förare klarar det, och det är ytterligare ett bevis på hans storhet, och att han aldrig kunde få för mycket information. Han ville ha allt.
Ibland gick han till överdrift i sin iver att vinna. Jag tänker på Australien när han körde in i sidan på Hill för att undvika att Hill skulle vinna VM. Jag tänker på när han gjorde samma sak med Villeneuve i Jerez, och inte minst när han låtsades göra ett misstag och försiktigt kraschade in i muren i Monaco. Bara för att stoppa en konkurrent som var på väg att sno pole position från honom.
Med andra ord, han gjorde vad som behövdes för att vinna. Trots detta, så har nog de flesta överseende med några sådana olycksfall i arbetet. Dessa episoder faller långt in i skuggan när man överblickar hans enastående karriär.
Han förändrade F1-sporten, och även om vissa fortfarande har chansen att slå vissa av hans smått otroliga rekord, var det han som satte upp målen för alla andra.
Och personligen så tror jag inte att någon någonsin kommer att nå upp till Schumachers nivå.
Premium
Premium
Premium