Sjufaldig individuell svensk mästare. Trippla VM-guld med det svenska landslaget och ett individuellt VM-silver. Lägg därtill nio GP-segrar, fyra SM-guld med Rospiggarna och ett med Dackarna. Andreas Jonssons meritlista kan skrivas längre än så. När 38-åringen i fredags körde sin sista tävling i den polska ligan var det också karriärens sista.
– Skadorna har tagit över litegrann. Jag hade en satsning på att ta mig tillbaka till GP:et här i år men gick på en smäll första seriematchen i Polen. Det var tufft att komma tillbaka efter den. Jag har kämpat hela säsongen med ont i nacken, ryggen och med bortdomningar i armarna, säger Andreas Jonsson.
”Försöker förtränga det när man sätter på sig hjälmen”
Att speedway är en tuff, ja rent av livsfarlig sport har aldrig bekymrat honom.
– Under karriären så jag har försökt att lägga det åt sidan och inte fokusera alls på krascher och olyckor som har varit. Men precis när det har kommit upp, när folk har skadat sig rejält och till och med omkommit. Då är det är klart att det sätter sig lite i bakhuvudet. Men man försöker förtränga det när man sätter på sig hjälmen.
Men när beslutet var taget att den här säsongen skulle bli den sista började såddes ett litet oroligt frö.
– Då började det snurra lite i huvudet. Jag tänkte, nu får man passa sig för det här är en riskfylld sport och man vill inte gå på en smäll det sista man gör.
Ingen fortsättning inom sporten – nu
Just nu är tanken att ta en paus från sporten. Men han utesluter inte att komma tillbaka till speedwayovalerna i någon roll i framtiden.
– Jag har kört speedway sen jag var tretton år och behöver ett break. Om några år kanske kanske man vill komma tillbaka och göra någonting.
Även om han nu lämnar sporten han ägnat sina senaste 25 år åt kommer hans kropp alltid att påminna honom om den.
– Många morgnar när man ska upp ur sängen känner man av några smällar. 100 procent återställd blir jag aldrig. Jag kommer ha krämpor och ont. Men så länge jag håller igång med lite övningar för kroppen så vet jag att jag mår bra.
