Några minuter återstår. Motorerna mullrar i depån, hjälmen ligger på bänken, däckspecifikationen är vald, kroppen är klar. Men någonstans i bakhuvudet pågår det egentliga arbetet. Det som syns minst men avgör mest. Tankarna måste landa innan loppet börjar. Andningen ska gå långsammare, blicken ska fokusera, pulsen ska stabilisera sig. Det är förmågan att kontrollera allt sådant som avgör racet på riktigt.
Mental styrka väger ofta tyngre än fysik
Efter två decennier av forskning räknas racingförare numera som idrottare med kombinerade fysiska och kognitiva krav. Det är ingen kontroversiell tanke längre. Hjärtat ska orka och halsmusklerna ska tåla g-krafterna, men minst lika viktigt är att hjärnan klarar av tempot.
I november 2025 publicerade ett team från University of Essex tillsammans med Nissan Formula E en studie i Journal of Neural Engineering som mätte hjärnsignaler hos förare i racing-simulator. Slutsatsen är värd att stanna upp vid: en förares hjärna formar ständigt om sig själv för att kunna hantera koncentration och planering bättre. Racing tränar inte bara rutiner och reaktioner, den tränar också nervbanorna.
Små rutiner i depån – vad förarna fyller väntan med
Mellan etapperna ser depån ut som ett snurrande kalejdoskop av små rutiner. Mekaniker och servicepersonal har sina givna sysslor medan förarna har sina. Någon stänger ögonen och andas långsamt med en hand mot magen. En annan letar tystnaden bakom hörselkåporna och dricker en kopp örtte.
Andra lägger en Velo Crispy Peppermint under läppen, tar en bit choklad eller går igenom samma sekvens av rörelser de gör inför varje start. Det ser ut som väntan, men det är egentligen här loppet genomförs. Resten är praktik.
Professor Christopher Ring vid University of Birmingham tar, i en rapport som publicerades i Brain Sciences 2025, racingförare som exempel på idrottare som kan använda ett uppvärmningspass på cirka 15 minuter där fysiska moment blandas med kognitiva, såsom beslutsövningar och reaktionsdrillar.
I studien bakom testades sådan blandad uppvärmning på padelspelare och äldre vuxna. Det man fann var en mätbar prestationsfördel jämfört med efter enbart fysisk uppvärmning. Tanken är att hela systemet ska starta samtidigt, inte bara musklerna.
När hjärnan tröttnar ökar varvtiden
Det märks när något inte räcker till. I en studie som publicerats i Frontiers Neuroergonomics 2026, satte man EEG-utrustning på femton förare som körde Silverstone i F1-simulator. Toppresterande förare visade sig kunna hantera tung arbetsbelastning och hålla uppmärksamheten uppe över längre tid. De visade färre tecken på mental utmattning jämfört med andra.
Mental trötthet är, visade forskarna i studien, en klassisk neural signal för fallande fokus och ökad sannolikhet för misstag. I ett race betyder det att hundradelar förloras när uppmärksamheten minskar. Omdömet sviktar i tighta sekvenser och sista bromsen kan komma en aning för sent.
Att köra varvet i huvudet innan flaggan faller
Essex-studien fångade fenomenet i mätdata. De bästa varvtiderna kom när planeringsdelen i hjärnans front började jobba bättre tillsammans med syn- och reaktionsdelen i hjärnans bakre del. I samma takt växte alfa-vågorna sig starkare samtidigt som theta-vågorna ökade i styrka, vilket forskarna tolkar som tecken på ökat fokus och uppmärksamhet.
Det är det förare gör i depån när de sluter ögonen. De går igenom föregående etapp i huvudet och kör nästa etapp i förväg. Hjärnan repeterar rörelsen så att den ska sitta när det väl gäller.
Pulsen och tankearbetet mellan etapperna
Pulsen är ingen liten faktor i en racingbil. Den drivs upp av värmen, g-krafterna och adrenalinet. Syresättningen har stor betydelse för hur snabbt en förare kan tänka och reagera. En sex veckor lång träningsstudie från 2022 visade att riktade kognitiva drillar med ljusstimuli kan förbättra både pulskurva, ventilation och syreupptagningsförmåga hos racingförare.
Frontiers Neuroergonomics-studien från 2026 fångade ett besläktat fenomen. När forskarna mätte hjärnans belastning på Silverstone, kurva för kurva, visade det sig att tekniskt krävande svängar gav höga belastningstoppar, medan de mer moderata kurvorna gav kortare toppar av mental aktivering. Mental belastning varierar alltså i takt med banans karaktär.
Inom svensk elitidrott används idag ett accepterande arbetssätt som ligger nära mindfulness, vilket beskrivs i Riksidrottsförbundets arbete med idrottspsykologi. Tanken är att en förare som accepterar tankar och nerver i stället för att kämpa mot dem ofta presterar bättre.
Just svenska och nordiska förare har – när de tävlat runt om i världen – fört med sig en depåritual som blivit förvånansvärt populär: det vita snuset. Internationella förare som Lando Norris och Charles Leclerc har tydligt anammat dessa produkter som del av sin ritual. Särskilt Lando Norris har själv pratat öppet om att han använder nikotinpåsar.
Från ungdom till etablerad förare – så lärs det in
Mentalträning lärs in tidigt i karriären. I Sverige har Svemo (Svenska Motorsportförbundet) byggt in det som en del av utvecklingsmiljön. Deras satsning Swedish Speedway Academy varvar allt från 85cc- till 500cc-träning med föreläsningar inom mental träning, kost, fysik och mediahantering.
Projektet leds av Linus Sundström och har engagerat tidigare förare som Tony Rickardsson och Andreas Jonsson. Tränings- och tävlingshelger arrangeras på olika platser, från Gislaved och Målilla till Västervik.
